Fredrik och Stefan

En berättelse om två vita män av olika politisk färg som tvingas bo ihop, helt enkelt.

Dag 2 - Vardagen

Kategori: Allmänt

Fredrik har länge tränat, eller snarare försökt hålla igång träningen, men har under de senaste sex åren inte kunnat avsätta tillräckligt med tid för den. Han går upp tidigt dagen därpå och förbereder sömndrucket sin proteinshake.
 
Morgonrocken tillhörde egentligen hans exfru, men hon insisterade på att han skulle behålla den eftersom att han dels använde den oftare än henne och dels för att han strax innan separationen berättade att han aldrig bar kalsonger under den.
 
Efter att han rakat sig och slängt i sig en hastig frukost tar Fredrik cykeln och beger sig till gymmet. Det är tidigt på morgonen och Stefan har ännu inte gjort ett ljud ifrån sig från soffan där han somnade efter ett sent avsnitt CSI.
 
För regniga dagar har Fredrik en skräddarsydd italiensk galonkostym. Slipsen är bävernylon.
 
Stefan vaknar strax efter det att Fredrik begett sig. Regnet smattrar mot fönstret och Stefan känner hur magen skriker efter mat, trots att han åt massa ostbågar under CSI.
 
"Jaha, och han bara sticker utan att säga hejdå? Har han ens tänkt på att göra frukost till mig?"
 
I kylen fanns något som såg ätbart ut - resterna av proteinshaken. Stefan fyllde en skål till bredden med sörjan och började äta.
 
 
På gymmet blir Fredrik en sensation. Alla känner igen honom, men ingen kan riktigt placera vem han är, till Fredriks förvånan.
 
"Alfons pappa? Hero från Gladiatorerna? Shit vad tjock du har blivit!"
 
Fredrik märker ganska snart att han försummat sin träning. När han ska träna bröst klarar han knappt av att ens rucka handtagen på maskinen. Det tar emot något enormt, men Fredrik ger sig inte. Han vill vara snygg naken.
 
När Fredrik kommer hem ser han Stefan sitta framför repriser av gårdagens CSI. Han har på sig gårdagens kläder och är orakad. Apatin hos Stefan skär rakt in i Fredriks högerhjärta. Fredrik tror på individen och det fria valet, men det här valet kan Fredik inte acceptera. Han ser hur det förgör Stefan.
 
Var är arbetslinjen när man väl behöver den?
 
Fredrik tar då Stefan hårt i armen och rycker upp honom från där han sitter. "Nu följer du med mig till gymmet Stefan" säger han så auktoritärt han bara kan. Stefan lyfter på ögonen och nickar försiktigt. När de fixat ett gymkort till Stefan och bytt om så visar Fredrik honom till löpbanden och ber Stefan kliva på ett av dem. Bandet börjar rulla framför Stefans fötter.
 
"Din kropp är ett tempel, Stefan! Eller ja, en gammal gympasal med fällstolar och kaffetermosar under ett SSU-möte."
 
Fredrik vet att det krävs mer än ett besök på gymmet för att få stadga på Stefans vardag och för att få honom på rätt köl. Vägen härefter kommer bara att bli svårare.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: